Speaker: Anita Guerrini
Professor of History at the University of California, Santa Barbara.
How do we balance our need for advances in medical treatment and desire for
scientific knowledge with ethical obligations to humans and animals
alike? Starting with Jenner’s invention of the smallpox vaccine in the 1790s,
medical historian Anita Guerrini looks at the intersection of debates over
vivisection, vaccination, and immigration – and the deployment of animals as
bodies and metaphors.
Time: May 7, at 17:00
Place: Eva & Georg Klein Lecture Hall, Floor 3 in Biomedicum, Campus Solna
Lecture followed by reception. RSVP by May 6 to anna.lantz@ki.se, 08-524 860 12
Participating Artists: Sammy Baloji, Judit
Fritz, Alma Heikkilä, Cecilia Jonsson, Jennie Leino, Suska Mackert, Alice
Pallot, Bernhard Schobinger.
Historical books from the Hagströmer library’s collections from across
disciplines - from alchemy, to botany, metallurgy, geology, and toxicology -
are included in the exhibition.
Curation: Beatrice Brovia & Nicolas Cheng
The exhibition Toxic
Transits investigates the relations between toxicity, body,
and environment in a more-than-human world. Central to the exhibition is its
exploration of toxicity as both an agent and concept that disrupts dichotomous
worldviews, revealing how the human body and non-human natures are intimately
co-constituted.
The artworks in the exhibition, set in dialogue with historical books
and material from the Hagströmer Medico-Historical library’s collections,
reveal deep-running interconnections between life and non-life; exposure and
protection; tenderness and morbidity. The exhibition is an invitation to think
with toxicity, to follow its transits and what they make visible in the
proximities between bodies and environments.
Contact
person Anna
Lantz, hagstromerlibrary@ki.se, 070-555
2736
Alkemistens barn: Urban Hjärnes
oregerliga barnaskara
Alkemisten,
läkaren och poeten Urban Hjärne (1641-1724) var en av sin tids mest berömda
svenskar. Han fick även 26 barn med tre olika fruar. Tretton av dem överlevde
till vuxen ålder. Barnen hade något
gemensamt: de bar på ett arv som var olikt alla andras. De tog avstånd från 1700-talets
av upplysningsförnuft präglade offentlighet. Istället ägnade de sig med kraft
och energi åt skapandet av universalmediciner, fritänkeri och av alkemi präglat
industriellt projektmakeri. Flera av dem var tongivande pietister med religiösa
åsikter som starkt avvek från tidens lutherska ortodoxi. I föredraget följer jag
några av dem i spåren, och diskuterar hur deras intressen utgick från deras
gemensamma arv från den märkvärdige och kraftfulle Urban Hjärne.
Hjalmar
Fors är chef för
Hagströmerbiblioteket och docent i idé- och lärdomshistoria.
TORSDAGEN 8
FEBRUARI KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket
Haga Tingshus
Buss 515
(Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses
före tisdag 6 februari
Email: info@hagstromerbiblioteketsvanner.se Telefon: 070 555
27 36
Förfriskningar
serveras Medlemmar inträde 130 kr
Icke medlemmar 180 kr
Välkommen till visning den 19 december kl 17!
Caput Folium - Timo Menke
Tis. 19 december kl. 17.00-18.30.
Konstnären Timo Menke och curator Anna Lantz ger en visning av utställningen i Tingssalen.
Begränsat antal platser. Anmälan görs till hagstromerlibrary@ki.se
Visningen är gratis och kommer hållas på svenska.
Hagströmerbiblioteket, Haga tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
O.s.a. 19 december till Hagstromerlibrary@ki.se
För en modern människa
framstår tanken om att en dryck kan väcka förälskelse och kärlek som ett
fantasifullt påhitt hemmahörande i sagornas och magins värld. En av de mest
kända historierna om en kärleksdryck härstammar från en medeltida riddarsaga
och berättar om Tristan och Isolde som av misstag råkade dricka av en
kärleksdryck och blev gripna av en våldsam kärlek med ödesdigra följder
Under tiden från antiken
till 1700-talet var kärleksdrycker emellertid inte bara ett ämne för sagor,
utan även ett vanligt diskussionsämne i medicinsk litteratur. Med utgångspunkt
i vetenskapliga dissertationer och handböcker från 1500- till 1700-talet ger
föredraget en vetenskapshistorisk inblick i den tidigmoderna tidens syn på
kärleksdrycker. Vari tänktes kärleksdryckens verkan bestå? Hur föreställde sig
den tidigmoderna tidens människor sambandet mellan känslor och intag av
födoämnen? När och varför övergav medicinen tron på kärleksdryckernas verkan?
Kristiina Savin är fil. dr
i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.
ONSDAGEN 15 november kl 18.00Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före måndag 13 november
Email: info@hagstromerbiblioteketsvanner.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras, medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr
Caput
Folium
Torsdag
5 oktober kl. 17-19
Utställningen
presenteras av konstnären Timo Menke tillsammans
med curator Anna Lantz.
Förfriskningar
serveras
O.s.a.
senast 3 oktober till Hagstromerlibrary@ki.se eller 070-712 9575Hagströmerbiblioteket, Haga tingshus
Annerovägen 12 Solna
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
I vår tid och i vår del
av världen ägnar vi inte tuberkulos någon större uppmärksamhet. För 100 år
sedan plågades vår befolkning svårt av denna farsot som fortfarande i modern
tid är världens mest spridda infektionssjukdom. Under första delen av
1900-talet trängdes tuberkulosen tillbaka främst tack vare vaccination och högre
levnadsstandard. Trots tillkomsten av antibiotika som sulfa och penicillin
fanns ingen bot och sjukdomen skördade ännu många liv. Forskarvärlden letade
febrilt efter verksamma läkemedel och i slutet av 1940-talet fann man äntligen
vad man sökte. I Sverige lyckades Jörgen Lehmann och Ferrosan utveckla PAS.
Samtidigt kunde Selman Waksman och Albert Schatz i USA ta fram streptomycin. Denna
”tvillingfödsel” gjorde att man för första gången kunde behandla den sjukdom
som alltid funnits vid vår sida. Föredraget kommer att avhandla tuberkulosens
historia, behandling innan läkemedel fanns, den dramatiska historien om PAS,
ett uteblivet Nobelpris samt avslutningsvis hur situationen ser ut idag.
Johan Wennerberg är läkemedelsforskare
och professor i organisk kemi. Han undervisar, publicerar och skriver också om
kemi, läkemedel och medicinhistoria. Bland utgivna böcker finns bland annat Läkemedel
som förändrat världen och Konst och kokkonst för Nobels
medicinpristagare.
TORSDAG 21 september kl 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före tisdag 19 september
Email: info@hagstromerbiblioteketsvanner.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras, medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr
Hushållet von Linné – identitet och materialitet
Carl von Linné d ä äger vid sin bortgång 12 kattuntäcken och 283 linneservetter bland mycket annat. Hur är detta förhållande intressant ur idéhistorisk synvinkel? I Annika Windahl Ponténs avhandling Kiär hustru, wackra barn, bodde i ett palais. Identitet och materialitet (2020) är det intressant för att det placerar Carl von Linné och hans hushåll i en materiell kontext: i rum fyllda med ting där den vetenskapliga verksamheten pågår. Linnés karriär utspelar sig till stora delar i ett hushåll där det finns blommiga kattuntäcken och gula stolar, där sammetsrockar finns i garderoben och konterfej på väggarna. I detta föredrag presenteras hushållet von Linné och förhållandet mellan den rumsliga och materiella kontexten och den vetenskapliga verksamheten diskuteras.
Annika Windahl Pontén disputerade i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet i maj 2020. Hon har tidigare arbetat som projektledare för Linné2007 vid Uppsala universitet samt på flera museer som guide och projektledare, bl a Livrustkammaren, Museum Gustavianum, Linnémuseet och Uppsala Linneanska trädgårdar. För närvarande arbetar hon som besökskoordinator vid Uppsala universitet och Uppsala universitetsbibliotek. Hon har också ett intresse för 1700-talets dans och musik i allmänhet och Linné, dans och musik i synnerhet.
ONSDAGEN 15 MARS KL 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före tisdag 14 mars
Email: info@hagstromerbiblioteketsvanner.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras, medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr
Historiken bakom 1923 års Nobelpris ”För upptäckten av
insulin” erbjuder såväl intressant information som lärdom. Det råder ingen
tvekan om att upptäckten av insulin var av en sådan höjd att den förtjänade ett
Nobelpris. Priset, som utdelades 1923 dvs. för 100 år sedan, är ett av de
snabbast utdelade priserna. Upptäckten gjordes 1921 och den första patienten
behandlades i januari 1922. Det är dessutom ett av de mest omdebatterade
priserna. Diskussionen har hela tiden kretsat kring vilka som rätteligen borde
ha fått dela utmärkelsen. I det här bildspelet ger vi med dagens perspektiv vår
syn på de problem som var förenade med detta Nobelpris. I ett första avsnitt
sammanfattas utvecklingen av kunskapen om diabetes fram till början av
1920-talet varefter nobelverksamhetens vid Karolinska Institutet utvärdering
skärskådas. Avslutningsvis fästes blicken på senare framsteg som byggt på
upptäckten av insulin och som varit av stor betydelse för behandlingen av
diabetes.
För att se en liten teaser, vänligen tryck HÄR!
Jan Lindsten är professor
emeritus i medicinsk genetik vid Kliniskt Genetiska Laboratoriet, Karolinska
sjukhuset. Mot bakgrund av sina erfarenheter som sekreterare för
Nobelförsamlingen och den Medicinska Nobelkommittén vid Karolinska Institutet
1979-1990 har han deltagit i utarbetandet av det aktuella bildspelet. Under
åren 1990-1994 var han sjukhusdirektör på Karolinska Sjukhuset, 1996-1998
dekanus för medicinska fakulteten vid Karolinska Institutet, och 2000-2008
ordförande för Karolinska Institutets kulturråd med ansvar för
Hagströmerbiblioteket.
Lars Rydén är
Professor i kardiologi vid Institutionen för Medicin Solna vid Karolinska
Institutet, Stockholm, Sweden och Dr h.c. vid Universitet i Katowice Polen samt
Hedersledamot av Royal College of Physicians, London samt ett antal Europeiska
Kardiologföreningar. Hans forskning har fokuserat på
arytmier, pacemakerbehandling, hjärtsvikt, kardiovaskulär prevention och under
senare år hjärt-kärlsjukdom I samband med diabetes. Under omkring 20 år
tillhörde han Nobelförsamlingen vi Karolinska Institutet. Ombedd av Internationella Diabetes Federationen skrev han
2022 tillsammans med Professor Jan Lindsten en artikel om Nobelpriset för
upptäckten av insulin, vilken lade grunden till ett bildspel om hur historiken
bakom diabetessjukdomen ledde till upptäckten av insulin.
TISDAGEN 21 FEBRUARI KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket
Haga Tingshus
Buss 515
(Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före
fredag 17 februari
Email: info@hagstromerbiblioteketsvanner.se Telefon: 070 555
27 36
Förfriskningar
serveras Medlemmar inträde 130 kr
Icke medlemmar 180 kr
Bild: Nobeldiplomet och medaljen som mottogs av Frederick Banting och John MacLeod (med tillstånd av Thomas Fisher Rare Book Library, University of Toronto).
Drottningholms slott var under 1700-talet mötesplats för Sveriges vetenskapliga elit, inte minst läkare. Men läkarna var också trägna gäster i egenskap av livläkare och livkirurger. När kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika på 1760-talet inledde stora byggnadsarbeten, till exempel det nya Kina slott, anställdes hovläkaren Nils Skragge för befolkningens hälsovård. Flera av de patienter Skragge skildrade i sin bok Nosologia Drotningholmensis hörde hemma i de industrier kungaparet anlade i Kanton. Jan Malmstedt lyfter i Doktorerna på Drottningholm fram Skragges patientberättelser som bygger på brev i Hagströmerbiblioteket till Abraham Bäck som aldrig utnyttjats som källmaterial. När Gustav III övertog Drottningholm, anlade han den Engelska parken med utnyttjade av soldater i arbetskommandon. Gustav anställde för arbetarnas sjukvård Sven Anders Hedin, som skildrade de kommenderade soldaternas sjukdomar. Genom att kombinera Hedins texter med kyrkoarkivalier visar Malmstedt hur världsarvets vackra park kostat sjukdom och död. Sven Anders Hedin hade många strängar på sin lyra och skrev flera dramatiska verk, ibland med medicinskt tema. Jan Malmstedt låter oss följa med doktorerna på Drottningholm hem till deras patienter – och på teaterföreställningar med doktor Hedin som dramatiker.
Jan Malmstedt är journalist, författare och samhällsvetare. Han har skrivit ett tiotal böcker, flera med lokal- och teknikhistorisk inriktning utifrån djupgående forskning men också med journalistisk nyhetskänsla. Med anknytning till medicinhistoria har han skrivit Narkotikan i medierna—idéerna som tände debatten.
ONSDAGEN 11 JANUARI KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före måndag 9 januari
Email: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
Gång på gång ger vi oss in i fläckar av
mörker, ledsagade av nyfikenhet och öppenhet. Ibland återfinns något helt
oväntat och en ny värld öppnar sig. För konstnären Ida Rödén var fyndet en
underlig sten vid Kultsjön. Stenen ledde vidare till upptäckten av den hittills
okände Jonas Falck, en autodidakt vetenskapsman från Västernorrland, som rest i
samma trakter i slutet av 1700-talet.
Jonas Falcks vetenskapliga iakttagelser samlar
Ida Rödén tankar och upplevelser som uppstått i sällskap av Jonas Falck. Med
hjälp av detaljerade teckningar av muterade djur vid Kultsjön, utdöda
vattenvarelser från Fårö och egendomliga svampar runt Norra Kvarken, uppenbaras
en värld fylld av möjligheter. Men sanningen är undflyende, avvikelserna är
många. Ibland tar fantasin och förhoppningen över och alla svar till frågan om
vem Jonas Falck var, förblir bortom räckhåll.
I samband med
boksläppet ger Ida Rödén även en gratis visning av sin pågående utställning på
Hagströmerbiblioteket "Jonas Falck - bland svallgrus och horisonter".
Boken kommer även finnas till försäljning för reducerat pris. För er som inte
har möjlighet att närvara finns boken till försäljning via denna länk: klicka här!
TISDAGEN 29 NOVEMBER KL. 17.00 - 19.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan till: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555
27 36
Förfriskningar serveras
Den
kraniologiska eller anatomiska samlingen på KI grundades ca 1830 av Anders
Retzius. Hans efterföljare var Gustaf von Düben och hans son Gustaf Retzius.
Samlingen drabbades av en brand 1892, vilket gjorde att delar av samlingen samt
kartoteket förstördes. Efter att samlingen varit utlokaliserad under många år,
återtogs den till Karolinska institutet 2015, då fler krav på repatrieringar
började komma in och man behövde ha tillgång till den. Ett 30-tal
repatrieringar har hittills genomförts och en inventering av samlingen har
pågått sedan 2016. Denna genomgång har resulterat i en katalogisering som nu
ska bli publiceras i databasen ALVIN. Under senare år har samlingen varit
omskriven i media. Det har nyligen, på uppdrag av KI:s rektor, gjorts en
rapport av en arbetsgrupp som belyser historia, nutid, etiska aspekter och
förslag på en handlingsplan kring kvarlevorna. Denna föreläsning kommer att
lyfta fram den stora mängd information som finns i den här typen av samlingar,
framförallt i form av hälsostatus, unika patologier, framtida
forskningsmöjligheter och i vissa fall personhistoria. Det är betydelsefullt att
bevara och bearbeta även obekväma inslag i vår historia, för att belysa
oförrätter men också för att ställa till rätta så mycket man kan.
Ann
Gustavsson är arkivarie/antikvarie vid Medicinens historia och kulturarv på
Karolinska institutet. Hon har en magisterexamen i arkeologi och en i osteologi
från Stockholms universitet och har sedan 2016 arbetat med att analysera och
inventera den kraniologiska samlingen på Karolinska institutet.
Föredraget
anordnas av Medicinhistoriska museets vänner TORSDAG 24 NOVEMBER 2022 kl. 17.30
och äger rum på CCK, Visionsgatan 56 på gamla Karolinskas område. Gå förbi
Radiumhemmet. Fri entré. Anmälan om deltagande till birgitta.bygren@gmail.com eller 0708-75 43 77.
Berättelsen om veterinärmedicinaren Elis Sandberg och
kalvthymusextraktet THX är en unik och dramatisk svensk medicinhistoria. Den
spänner över nästan fyra decennier, befinner sig i olika bryt- och brännpunkter
och sätter förstoringsglaset på avgörande frågor i samhällsutvecklingen. Det
handlar om synen på patienten, om lidande och död, men också om konflikterna
mellan alternativmedicin och evidens, stad och landsbygd, allmänhet och
etablissemang. Det är en berättelse om Sveriges väg in i moderniteten.
Den första THX-patienten, en grannes ko, tillfrisknade snabbt och
gjorde Elis Sandberg övertygad om att han hade löst cancerns gåta. Från
1950-talet och framåt fick mellan 50 000 och 150 000 människor injektioner med
extraktet. Hela tiden i konflikt med den svenska medicinalstyrelsen och stora
delar av läkarkåren. Som mest fanns 25 THX-kliniker spridda över Sverige och
Sandberg var en rikskändis. Det här är utan konkurrens vår största medicinska
konflikt genom tiderna och den kom att påverka svensk sjukvård i grunden. En
veterinärmedicinare från Småland banade väg för en ny syn på den sjuka
människan i Sverige.
Maria Josephson disputerade i idé- och lärdomshistoria vid
Uppsala universitet 2011. Sedan dess har hon varit verksam som forskare och
lärare vid Uppsala universitet, Linköpings universitet samt Södertörns
högskola. Hon är för närvarande knuten till Karolinska Institutet och arbetar
där med medicinhistoria och vetenskapligt kulturarv.
TORSDAGEN 24
NOVEMBER KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket
Haga Tingshus
Buss 515
(Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses
före måndag 21 november
Email:
anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar
serveras
Medlemmar inträde
130 kr Icke medlemmar 180 kr
Nervgas och radioaktiva ämnen, toxiner och tallium, hemliga agenter och terrorister. Att giftmörda någon visar sig vara svårare än vad man kan tro, och tillvägagångssätten är många och påhittiga. Vad sägs om ombyggda paraplyer eller förgiftade cigarrer? Varför inte lite radioaktivt te eller en dusch dödlig parfym? I denna föreläsning tar Ulf Ellervik upp kända och okända fall och ger en beskrivning av det politiska giftmordets historia, rik på kulturella referenser, gripande livsöden och kemi.
Ulf Ellervik är professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet. I sin forskning använder han kemi för att förstå hur celler kommunicerar med varandra. Det långsiktiga målet är att hitta nya läkemedel. Ulf Ellervik debuterade 2011 som populärvetenskaplig författare med boken Ond kemi, som fick det första pi-priset. Hans böcker myllrar av historiska och kulturella kopplingar mellan naturvetenskap och humaniora.
TORSDAGEN 13 OKTOBER KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före måndag 10 oktober
Email: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
(Fotograf Freddy Billqvist)
Ida Rödén, f. 1981. MFA vid California College of the Arts, San Francisco, 2011. BFA vid konsthögskolan i Umeå, 2009. Har ställt ut nationellt och internationellt på bland annat Björkholmen Gallery, OpenART Örebro, Bildmuseet i Umeå, Sundsvalls museum, Kunsthal Charlottenborg i Köpenhamn, FILE Festival i Sao Paolo, CoCA i Seattle, Wattis Institute och Southern Exposure i San Francisco.
Det är möjligt att Jonas Falck inte existerade, men utställningen visar även ett rikt urval av bibliotekets samling böcker författade av Linnélärjungar såsom Pehr Kalm, Pehr Löfling, Peter Forsskål, Carl Peter Thunberg, Anders Sparrman, Pehr Osbeck och Johan Peter Falck, vilka skildrar deras ofta spännande och strapatsrika vetenskapliga expeditioner i Europa, Afrika, Asien och Amerika.
MÅNDAG 10 OKTOBER 2022, kl. 17.00 – 19.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Bus 515 (Odenplan) stop Haga Södra
Utställningen presenteras av konstnären Ida Rödén tillsammans med curator Anna Lantz.
Anmälan senast 7 oktober till Hagstromerlibrary@ki.se 08-524 86012
Jonas Falck – bland svallgrus och horisonter
Hagströmer Library 10 oktober – 18 november 2022
Precious stones in late medieval and early modern plague medicine
Within a short time of the Black Death arriving in Italian ports, in 1347, it spread across the European continent with unprecedented mortality, leaving a trail of desolation. As a response to this scenario, from the very early months of the epidemic, treatises on the disease began to appear in centres of medicine, such as Paris and Montpellier. The treatises aimed to explain the aetiology of the disease, hitherto unknown, to propose prophylactic practices and possible treatment, with phlebotomy and the use of medicines. As part of the suggested remedies, precious stones such as emerald and sapphire were mentioned repeatedly, not without logic to their use, which was based on the versatility and the polysemy of gems, in association with their magico-medical and symbolic-religious qualities. In the following centuries, gemstones continued to be mentioned in plague treatises, although with a different logic apparatus. This lecture will approach the use of gemstones and other minerals as plague remedies and amulets during the late Middle Ages and early Modern times, as part of the prevention and cure regimes of medical treatises, and the changing logic behind their use.
Raissa Bombini is a Visiting Scholar at Hagströmer Medico-Historical Library, Karolinska Institutet, and at the Department of History of University of Stockholm, Sweden, having received the Hagströmer Scholarship 2021 from The Catarina and Sven Hagströmer Foundation. Raissa has a PhD in History of Science from the Pontifical Catholic University of São Paulo, Brazil. She is currently Associate Editor of the Circumscribere: International Journal for the History of Science and a member of the Center Simão Mathias for Studies in History of Science
ONSDAGEN 24 AUGUSTI KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
OBS! The lecture will be given in English
Anmälan emotses före 22 AUGUSTI
Email: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
Image from: Gart der Gesuntheit zu Latein Hortus sanitatis (Strassbourg, Matthias Apiarius, 1536) - Hagströmer Library
Jenny Åkerlund (b. 1984) holds an MFA from Malmö Art Academy. Her work has, among other places, been exhibited at Kunsthal Charlottenborg, Copenhagen, Goya Curtain, Tokyo, Galerie Thaddaeus Ropac, Pantin, Galleri Tom Christoffersen, Copenhagen, Galerie Jeanroch Dard, Paris and Museum of Contemporary Photography, Chicago.
The exhibition shows a rich selection of works from the Hagströmer Library’s collection of books in ophthalmology and related subjects. Among other things, Georg Bartisch’s Ophthalmodouleia from the year 1583 is presented, which is illustrated with hand-coloured woodcuts which depict various treatment methods for curing eye diseases. Other works consist of some of the 17th and 18th century’s most fascinating microscopy books, including Robert Hooke´s influential Micrographia from 1665 and Antonie van Leeuwenhoek’s Epistolae ad societatum regiam anglicam from 1719. Some of the most magnificent ophthalmological atlases of the 19th century are also on display, including Hermann von Helmholtz’s Beschreibung eines Augen-Spiegels zur Untersuchung der Netzhaut im lebenden Auge from 1851, whose images are produced using an ophthalmoscope, Helmholtz’s groundbreaking invention from the same year. With the ophthalmoscope, he was able to study the anatomy of the eye on living patients for the first time. Among the more modern works in the exhibition are some writings by Allvar Gullstrand, who in 1911 became Sweden’s first Nobel laureate in physiology or medicine. The exhibition also shows a number of borrowed objects from the Museum of Medical History in Uppsala and the Museum of Medical History in Stockholm, including unique wax models made at La Specola in Florence and donated to KI in 1825.
Curator: Anna Lantz, Hagströmer Library, Karolinska Institutet.
TUESDAY 31 MAY 2022, 17.30
– 19.30
Hagströmer Library Haga Tingshus
Bus 515 (Odenplan) stop Haga Södra
The exhibition will be presented by the artist Jenny Åkerlund together with curator Anna Lantz.
RSVP by May 28 to Hagstromerlibrary@ki.se 08-524 86012
Vitreous bodies - Hagströmer Library 31 May – 30 September 2022
Precious stones in late medieval and early modern plague medicine
Within a short time
of the Black Death arriving in Italian ports, in 1347, it spread across the
European continent with unprecedented mortality, leaving a trail of desolation.
As a response to this scenario, from the very early months of the epidemic, treatises
on the disease began to appear in centres of medicine, such as Paris and
Montpellier. The treatises aimed to explain the aetiology of the disease,
hitherto unknown, to propose prophylactic practices and possible treatment,
with phlebotomy and the use of medicines. As part of the suggested remedies,
precious stones such as emerald and sapphire were mentioned repeatedly, not
without logic to their use, which was based on the versatility and the polysemy
of gems, in association with their magico-medical and symbolic-religious
qualities. In the following centuries, gemstones continued to be
mentioned in plague treatises, although with a different logic apparatus. This
lecture will approach the use of gemstones and other minerals as plague
remedies and amulets during the late Middle Ages and early Modern times, as
part of the prevention and cure regimes of medical treatises, and the changing
logic behind their use.
Raissa Bombini is a
Visiting Scholar at Hagströmer Medico-Historical Library, Karolinska
Institutet, and at the Department of History of University of Stockholm, Sweden,
having received the Hagströmer Scholarship 2021 from The Catarina and Sven
Hagströmer Foundation. Raissa has a PhD in History of Science from the
Pontifical Catholic University of São Paulo, Brazil. She is currently Associate
Editor of the Circumscribere: International Journal for the History of Science
and a member of the Center Simão Mathias for Studies in History of Science
ONSDAGEN 1 JUNI KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket
Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan)
Hållplats Haga Södra
OBS! The lecture will be given in English
Anmälan emotses före 25
maj
Email: anna.lantz@ki.se Telefon:
070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130
kr Icke medlemmar 180 kr
Image from: Gart der
Gesuntheit zu Latein Hortus sanitatis (Strassbourg, Matthias Apiarius, 1536) - Hagströmer
Library
Ett tvådagarssymposium i Orangeriet, Linnéträdgården, Uppsala 19–20
maj 2022
1700-talet har lämnat många spår, men
hur ska man närma sig dem för att förstå dess värld, dess smaker, dofter,
erfarenheter och sätt att resonera? I detta tvådagarssymposium tar vi vår
utgångspunkt i de materiella spåren efter Carl von Linné och hans krets. Genom
linneanska manuskript om medicin, botanik, moral och resande närmar vi oss
1700-talet ur olika vinklar, och utforskar det förflutna genom alla sinnen;
visuellt, kroppsligt och sensoriskt.
Symposiet är kostnadsfritt – kaffe inkluderat men lunch på egen
hand.
Anmälan görs till hagstromerlibrary@ki.se
Ange om du skall delta båda dagarna eller endast dag 1 eller dag 2. Ange
även om du har allergier eller särskilda kostbehov. Observera att
deltagarantalet är begränsat. Anmäl er tidigt, för att försäkra er om plats!
Ett samarbete mellan:
Inst. för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, och Medicinens
historia och kulturarv / Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet.
Dag 1. Materiella spår:
Linné i bibliotek och arkiv
TORSDAG 19 maj, kl. 09.00–15.00
09.00–09.15 Registrering
09.15–09.30 Hjalmar Fors (Karolinska Institutet),
Välkomstanförande Kulturarv som text och praktik.
09.30–10.00 Eva B. Nyström (Karolinska Institutet), Linnés
Systema naturae i manuskript och tryck.
10.00–10.30 Nils Uddenberg, Att systematisera
sjukdom: Pehr Osbecks föreläsningsanteckningar över Systema morborum.
10.30–10.45 Fikapaus
10.45–11.15 Emma Hagström-Molin (Uppsala universitet),
Proveniens och historiografi i svensk medicinhistoria.
11.15–11.45 Staffan Müller-Wille (University of
Cambridge), ”Renerna kiäns som då de går ville": Carl Linnaeus's draft
index to Iter Lapponicum (1732–1735).
11.45–13.15 Lunch
13.15–13.45 Isabelle Charmantier
(Linnean Society, London), The Linnaean Collections at the Linnean Society
of London.
13.45–14.15 Helena Backman (Uppsala universitet), Utblick:
Linneanska samlingar på UUB och annorstädes.
14.15–14.25 Bensträckare
14.25–15.00 Avslutande
diskussion (ordf. Hjalmar Fors).
Dag 2. Materiella praktiker:
Identitet och återskapande
FREDAG 20 maj, kl. 09.30–16.30
09.30–10.00 Hanna Hodacs (Uppsala universitet), Introduktion
och välkomstanförande.
10.00–10.30 Kristiina Savin (Lunds universitet), Religion och moral i
Linnés Nemesis divina.
10.30–11.15 Hanna Hodacs (Uppsala universitet), Kaffe-
och tesurrogat under 1700-talet: Avsmakningssession.
11.15–11.45 Eva C. Nyström, Johann
Bartsch: Medarbetare och vän till Linné i Nederländerna.
11.45–13.15 Lunch
13.15–13.45 Linda Andersson Burnett (Uppsala
universitet), Breven mellan Daniel Solander och Carl von Linné i global och kolonial kontext.
13.45–14.30 Nils-Otto Ahnfelt (Uppsala universitet)
och Hjalmar Fors (Karolinska Institutet), Doft och smak hos 1700-talets läkemedel: Avsmakningssession.
14.30–15.15 Anna
Svensson (Uppsala universitet), Färgväxter.
15.15–16.00 Annika Windahl Pontén (Uppsala
universitet; med stöd av Roger Tallroth och Cajsa Ekstav), Beständigt
menuett och polska: Dansförevisning med prova-på session.
16.00–16.30 Avslutande
diskussion (ordf. Hanna Hodacs).
Hagströmerbiblioteket besitter en omfattande
samling material donerat av provinsialläkaren Johan Salberg (1741 -
1810), bestående av över 200 böcker från hans stora bibliotek och en
hel del egna handskrifter. Dessa täcker ett helt liv av läsning, anteckningar
och samlande, från hans första inköp och föreläsningsanteckningar under Linné
som student i Uppsala till de administrativa och ekonomiska bördorna
för en provinsialläkare och gymnasielektor i det då perifera Härnösand. Av
det mycket spännande som finns att lyfta fram i detta rika material fokuserar
denna föreläsning på det botaniska materialet i hans samlingar.
Anna
Svensson är forskare vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala
universitet, där hon nyss påbörjat projektet "Botaniska marginalia:
Pressade växter i böcker som en nyckel till en nytolkning av botanikens
historia" (Vetenskapsrådet). Hon disputerade 2017 på Avdelningen för
historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH.
ONSDAG 30 MARS 2022 kl.
18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats:
Haga Södra
ANMÄLAN FÖRE 25 MARS
Email: anna.lantz@ki.se – Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde
130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Dürer to Daumier: Artists of science in the collections of the Hagströmer Library
The Hagströmer Library is Sweden’s premier medical and scientific rare books library. Many important artists are represented in its collections. Some, like Albrecht Dürer (1471 – 1528) and Honoré Daumier (1808 – 1879), are world famous and often featured in books and museum exhibitions. Others are now largely forgotten, known mainly to scholars and collectors.
This exhibition highlights the work these important artists did on medical and scientific themes, demonstrating the many printing techniques—woodcut, copperplate engraving, and lithography—they and their collaborators used in the making and reproduction of images, each with its own advantages and uses.
Curator: Anna Lantz
Max 25 persons/ tour
Advance registration only: hagstromerlibrary@ki.se, 08- 524 868 28
The tour will be held in English
THURSDAY 10 FEBRUARY 2022 kl. 17.00-18.30
Location: Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Bus 515 (Odenplan); Stop Haga Södra
Photo: Greger Hatt
Släktträd används idag rutinmässigt för att modellera och visualisera evolutionär utveckling, särskilt inom biologi och lingvistik. Men så har det inte alltid varit. I detta föredrag tecknas släktträdens historia inom de moderna vetenskaperna. Fokus ligger på modellens tidiga användande i Frankrike omkring år 1800, alltså kort efter det feodala arvssamhällets avskaffande. Det var inte förrän genealogin avskaffades som princip för samhällsordningen, som vetenskapsmän började upptäcka genealogin som princip för naturens ordning.
Petter Hellström är vetenskapshistoriker och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Han disputerade 2019 på avhandlingen Trees of Knowledge: Science in the Shape of Genealogy.
TISDAG 14 DECEMBER 2021 kl. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra.
ANMÄLAN FÖRE 7 DECEMBER
Email: anna.lantz@ki.se – Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Många framstående konstnärer är representerade i Hagströmerbibliotekets samlingar. Några, som Albrecht Dürer (1471 – 1528) och Honoré Daumier (1808 – 1879) är berömda världen över och förekommer ofta på utställningar och i böcker. Andra är nu i stort sett bortglömda och främst kända för forskare och samlare. Utställningen handlar om några av dessa konstnärer och deras verk, och de grafiska tekniker som de använde vid framställning och reproduktion av bilder, var och en med sina egna fördelar och användningsom- råden.
Curator: Anna Lantz
Endast guidade visningar!
ONSDAG 1 DEC. KL. 18-19.30, max 20 pers.
ONSDAG 2 FEB. KL. 18-19.30, max 20 pers.
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan); Hållplats Haga Södra
Anmälan till: hagstromerlibrary@ki.se, 08- 524 868 28
Kostnad: 100 kr, kontant eller kort.
Vill Du boka en egen visning för Dig och Ditt sällskap? Kontakta: hagstromerlibrary@ki.se, 08- 524 868 28.
Många framstående konstnärer är representerade i Hagströmerbibliotekets samlingar. Några, som Albrecht Dürer (1471 – 1528) och Honoré Daumier (1808 – 1879) är berömda världen över och förekommer ofta på utställningar och i böcker. Andra är nu i stort sett bortglömda och främst kända för forskare och samlare. Föredraget handlar om några av dessa konstnärer och de grafiska tekniker som de använde vid framställning och reproduktion av bilder, var och en med sina egna fördelar och användningsområden. Föredraget baseras på utställningen ”Dürer to Daumier. Artists of science in the collections of the Hagströmer Library” som hade vernissage på biblioteket i oktober, curator Anna Lantz.
Anna Lantz, konstvetare och bokhistoriker arbetar som curator på Hagströmerbiblioteket.
TORSDAG 11 NOVEMBER 2021 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan); Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före fredag 5 november
Email: anna.lantz@ki.se; Telefon; 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr
Karolinska sjukhuset öppnade sina dörrar den 28 september 1940, och var då ett toppmodernt skrytbygge av sällan skådat slag. Dess uppdrag var tredelat: här skulle forskning, vård och undervisning av högsta kvalitet bedrivas fram till att verksamheten flyttade till NKS 2018. I föredraget presenteras den nyutkomna boken om KS historia samt det samarbete som låg till grund för projektet.
Helena Ek är idéhistoriker med inriktning på medicinhistoria. Hon disputerade vid Stockholms universitet 2017 på en avhandling om 1800-talets psykiatriska praktik i Sverige.
ONSDAG 13 OKTOBER 2021 kl. 18.00
OBS! via Zoom, länk mailas efter anmälan
Anmälan emotses före måndag 11 oktober
Email: anna.lantz@ki.se Telefon; 070 555 27 36
To book a tour, contact us at
hagstromerlibrary@ki.se. The exhibition is open for guided tours only.
Curator: Anna Lantz
Image: Étienne Carjat (1828-1906) Le Docteur Malgaigne. Lithograph
c. 1865.
Karl XI:s död var en i en serie katastrofer som inträffade i det svenska riket 1697. Landet var drabbat av en stor svältkatastrof och strax efter kungens död brann Tre kronor ner. Föredraget diskuterar hur människor i samtiden tolkade kungens kropp, hans sjukdom och död i förhållande till dessa kriser. Vad som blir tydligt är att kungens kropp, just för att den var kunglig, hade mycket att säga inte bara om hans individuella vandel, utan också om folkets moraliska status och hur enväldet egentligen fungerade.
Karin Sennefelt är professor i historia vid Stockholms universitet och arbetar för närvarande på ett forskningsprojekt om kroppens betydelse i luthersk kultur under 1600-talet.
TISDAGEN 4 MAJ KL. 18.00
Vänligen notera att föredraget sker via Zoom.
Vid frågor vänligen kontakta Anna Lantz 070-555 2736
För att följa föredraget via Zoom klicka här!
Best wishes on Your 80th birthday, we all hope You and Irene have a wonderful day!
From the staff at Medical History and Heritage and the Hagströmer Library.
Text + photo: Anna Lantz
Universitetsbiblioteket i Lund fick 2007 ta emot en sällsam och
ovanligt spännande donation från Berit Harrison i Klörup. Hennes make, direktör
Bertil Harrison köpte redan som 10-åring sin första bok om duvor och samlade
sedan fram till sin död 2002 all litteratur som stod att finna rörande duvor,
duvsport och duvavel. Samlingen växte till den främsta i sitt slag, kanske
omkring 4000 tryck som upptar närmare 40 hyllmeter. Den innehåller allt från
till synes obetydliga små handledningar till överdådiga praktverk, som t.ex.
Madam Knips duvbok, från 1809, med planscher som hör till de finaste i alla
fågelböcker, och böcker där flera är de enda kända exemplaren och andra av
största sällsynthet. Harrison ansåg sin
samling duvlitteratur som den största existerande. Kungl. Bibl. tilldelade 1969 Bertil Harrison
Snoilskymedaljen för sin samlargärning
LARS CHRISTIANSEN är präst i Svenska kyrkan och leg.
psykoterapeut. Lars har arbetat som sjukhuspräst i Stockholm, i akutsjukvård,
geriatrik och psykiatri under nästan 30 år, men är också kännare och samlare av
litteratur om fåglar som husdjur.
TISDAGEN 3 MARS KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före 28 februari
Email: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
Varmt välkommen till föredrag!
Magnus N. Celsius (1621 - 1679), farfar till Anders Celsius, var professor i matematik
vid Uppsala universitet och även dess rektor. Idag är han kanske mest känd för
att ha tolkat hälsingerunorna på 1670-talet. Få känner till hans verksamhet som
gravör. Vid 1600-talets mitt graverade han bilder till fyra dissertationer och
en avhandling, varav de äldsta utgör de första gravyrerna någonsin i en svensk
dissert- ation. Några illustrerar universalgeniet Olof Rudbeck d.ä:s dissertation
om blodomloppet, som upptäckts av William Harvey 1628, och ytterligare några
illustrerar Rudbecks avhandling om hans egen upptäckt av lymfkärlssystemet. Gemensamt
för dem alla är att de handlar om anatomi och har anknytning till den
medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, och att de tillkom med stöd från
en krets ur Sveriges intellektuella elit som värnade om att utveckla den
medicinska kunskapen och utbildningen i Sverige, Axel Oxenstierna, drottning
Kristina och Magnus Gabriel De la Gardie.
ANNA LANTZ, konstvetare och bokhistoriker arbetar på Hagströmerbiblioteket sedan 2009. Där
specialiserar hon sig på böckernas illustrationer, de grafiska teknikerna och deras
historia.
ONSDAG 4 DECEMBER 2019 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan emotses före fredag 29 november
Email: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
Carleton Gajdusek var ett av 1900-talets stora genier. Han upptäckte galna kosjukan hos
ett kannibalfolk på Nya Guinea. Under decennier bidrog han till att lägga
grunden för dagens kunskap och forskning om prionsjukdomarna – en mellanform
mellan liv och död. Gajdusek upptäckte 14 stenåldersspråk och dokumenterade
några av världens sista grupper av stenåldersmänniskor. Han dokumenterade
smittoämnen, kultur, teknik, ekonomi och psykologi hos isolerade folkslag. HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET har en av
världens största samlingar av hans dagliga journalanteckningar - en unik och
idiosynkratisk redogörelse för tankar, vetenskap, sex och dagligt liv som löper
från slutet av 1930-talet till 2007. Han
tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1976 tillsammans med Baruch S.
Blumberg för deras arbete på kuru, den första prionsjukdomen som upptäckts.
Gajduseks familj bestod av sextiotalet
adoptiv- och fosterbarn - de flesta pojkar. I slutet av 1990-talet avtjänade
han 1,5 års fängelse för att ha haft sex med en av sina fostersöner. Enligt
egen utsago var han en pedofil. Gajdusek
dog i Tromsö 2008 vid 85 års ålder.
BOSSE LINDQUIST
är dokumentärfilmare och författare. Han har undersökt och skildrat den
nordiska vita-bussexpeditionen till nazi-Tyskland, den internationella
förnekelsen av röda khmerernas mord i Kambodja, den svenska steriliseringstiden
och många andra ämnen. Hans senaste bok är ”Macchiariniaffären - sanning och
lögn på Karolinska”, Bonniers 2018.
TORSDAG 14 NOVEMBER 2019 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
ANMÄLAN FÖRE FREDAG 8 NOVEMBER
Email: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
Lilla Akademien är en
specialiserad och omsorgsfullt utformad musikskola, som grundades 1998 av den
pedagogiska visionären och musikern Nina Balabina, vars konstnärliga ledare hon
varit sedan starten. Lilla Akademien erbjuder en kreativ atmosfär där varje
elev får möjligheten utveckla sin fulla potential och bli det som antikens
greker avsåg med en ”musiker” – en ansvarstagande, tolerant, intellektuell
öppen och nyfiket kreativ del av samhället. Idag är Lilla Akademien en
väletablerad musikskola med omkring 730 barn och elever på de olika
utbildningarna, i åldern 4-25 år. På några få år har Lilla Akademien vuxit till
att bli en de mest betydelsefulla och inflytelserika musik-institutionerna i
Skandinavien för utbildning av unga musiker, där en gedigen musikutbildning av
hög kvalitet integreras med akademisk utbildning.
TORSDAG 24 OKTOBER 2019 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
ANMÄLAN FÖRE FREDAG 18 OKTOBER
Email: anna.lantz@ki.se Telefon: 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
Alltsedan utdelningen av de första Nobelprisen 1901 har beslut om mottagare baserats på utredningar av de svenska forskare som bäst känner det aktuella forskningsfältet. Under föregående århundrade kom antalet forskare involverade i denna utveckling att öka logaritmiskt. Prisens världsunika renomme beror på den generellt höga kvaliteten hos de utredningar som gjorts. Norrby har i tre publicerade böcker och en kommande bok granskat utredningsmaterial som är mer än 50 år gammalt. Härigenom har kunnat ges en historiskt unik presentation av hur kunskap växer, t ex inom området molekylär biologi, och bakgrunden till att en viss upptäckt har uppmärksammats vid en given tidpunkt.
ERLING NORRBY är virolog. Han var professor i denna disciplin vid Karolinska Institutet 1972-1997. Härefter var han under 6 år ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Hans nuvarande verksamhet är förlagt till Centrum för Vetenskapshistoria vid denna akademi.
TORSDAG 26 SEPTEMBER 2019 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
ANMÄLAN FÖRE 20 SEPTEMBER
Email: anna.lantz@ki.se Telefon; 070 555 27 36
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr Icke medlemmar 180 kr
Den rika Wallersamlingen vid Uppsala universitetsbibliotek innehåller ett fantastiskt källmaterial för alla bok- och medicinhistoriker. Upphovsmannen till samlingen var läkaren Erik Waller (1875-1955) från Västergötland. Redan i unga år började han samla böcker, porträtt och handskrivet material som hade med medicin- och vetenskapshistoria att göra, och han kom att bli en av världens främsta privata samlare på dessa områden. 1950 donerade han sin boksamling om cirka 20 000 böcker till Uppsala universitetsbibliotek och 1955 köpte biblioteket in övriga delar av hans samling.
KRISTER ÖSTLUND är filosofie doktor i latin och 1:e bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Han deltog under åren 2000-2008 i katalogiseringen och digitaliseringen av Erik Wallers autografsamling.
TORSDAGEN 23 MAJ 2019 KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra.
ANMÄLAN FÖRE 17 MAJ
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras, Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Kirurgins historia har skildrats i flera olika böcker. Kirurgernas historia har
däremot aldrig blivit föremål för en samlad framställning. Här berättas för första
gången om kirurgerna som yrkeskår genom historien. Det finns väl ingen
nuförtiden som inte anser att kirurgerna är fullvärdiga och respekterade
ledamöter av läkarkåren. Så har det emellertid inte alltid varit. Kirurgerna har
genom århundradena kämpat hårt för att uppnå denna status.
Föredraget kommer att handla om hur kirurgernas utbildning förändrats genom
historien och hur de organiserat sig i olika sammanslutningar för att tillvarata
gemensamma intressen. Läsaren får också stifta bekantskap med ett antal
kirurger som presenteras i korta levnadsteckningar.
BO S. LINDBERG är pensionerad överläkare och författare till ett flertal medicinhistoriska
artiklar och böcker, bland annat Anders Fredrik Regnell: Läkare, botanist
och donator (2011), Salomon Eberhard Henschen: En biografi (2013), Inte vid helt
sunda vätskor: Gustav Vasa och hans söner ur ett medicinhistoriskt perspektiv
(2017) och Peregrinatio medica - svenska medicinares studieresor i Europa
1600 - 1800 (2019).
TORSDAGEN 25 APRIL 2019 Kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra.
ANMÄLAN FÖRE 18 APRIL
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras,
Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Det går inte att besöka Hagströmerbiblioteket utan att komma i
kontakt med Gustaf Retzius. Här finns byster och porträtt av honom och hans
maka, här finns hans arbetsbord och arbetsstol, hans böcker, ja kanske till och
med hans hjärna. Retzius var en av tidens
skickligaste mikroskopister som publicerade sina iakttagelser i enastående
vackra planschverk som förenade hantverksskicklighet och vetenskaplig
precision med konstnärskap, och han nominerades inte mindre än 23 gånger till
Nobelpriset. Han var gift med Lars Johan Hiertas dotter, Anna, en av landets
rikaste arvtagerskor och en ledande feminist. Den kompromisslöse Gustaf Retzius
kom lätt i konflikt med sin omgivning och även om han beundrades av många
hatades han kanske av ännu fler. Om denna motsägelsefulla gestalt och hans
fascinerande öde har Nils Uddenberg skrivit en biografi som utkommer i vår på
Fri Tanke Förlag.
NILS UDDENBERG är docent i både psykiatri och empirisk
livsåskådningsforskning och tilldelades år 2000 professors namn. År 2003 vann
han Augustpriset i fackboks-klassen för sin biologihistoria Idéer om livet.
Hans senaste stora arbete är en medicinhistoria i två band Lidande och läkedom (2015) i Hagströmerbibliotekets Skriftserie.
TORSDAGEN 21 MARS KL. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra.
ANMÄLAN FÖRE 18 MARS
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 65 48.
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Skörbjugg var en av de mest elakartade av alla sjukdomar under europeernas många upptäcktsresor.
Femtio procent eller mer av sjömännen kunde dö av skörbjugg under en expedition. År 1499 miste Vasco da Gama 116 av en besättning på 170,
och år 1520 omkom 208 av Magellans 230 män. Efter fyra till sju månader på sjön
började symtomen visa sig. Hudblödningar, dålig aptit, viktförlust, trötthet –
tänderna började trilla ut, och sedan dog sjömännen. Dödsorsaken var i regel
skörbjugg.
Den skotske marinläkaren James Lind kunde 1747 visa
att juice från citrusfrukter botade skörbjugg. Lind behandlade 12
sjömän som försökskaniner, ”human guinea pigs”. Det verkliga marsvinet skulle
göra en mycket större insats, men det skulle dröja ända till början av
1900-talet. Kanske är en av de
märkligaste aspekterna på skörbjuggens historia det sätt på vilket en bot igen
och omigen upptäcktes, bara för att förkastas p.g.a. en felaktig uppfattning om
det sätt på vilken den verkade, eller för att någon annan okontrollerbar faktor
tycktes kunna erbjuda en bättre förklaring till dödsfallen.
ANDERS ALVESTRAND, Prof. em. vid
Karolinska Institutet, och flitig understreckare i SvD.
TORSDAGEN 21 FEBRUARI 2019 Kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra
ANMÄLAN FÖRE 15 FEBRUARI
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Charles De Geer var en av 1700-talets främsta entomologer och efter Linné den mest
betydande svenske biologen under
1700-talet. Han var en ytterst skicklig tecknare, som framgår av de utsökt fina
illustrationerna i hans monumentala Mémoires
pour servir à l’Histoire des Insectes i sju kvartoband med 238 graverade
planscher. Hans bibliotek på Leufsta bruk är ett av de
förnämsta i vårt land. Några av bibliotekets dyrbarheter inköptes från Olof
Rudbeck d.y. och därmed några av de handskrifter av Linné vi har kvar i
Sverige. Där ingick även den kända Fågelboken med handmålade planscher, samt
delar av Olof Rudbeck d.ä:s bibliotek och handskrifter, som räddades undan den
ödesdigra Uppsalabranden 1702, däribland den stora Blomboken.
ERIK HAMBERG, Fil.dr i idé- och lärdomshistoria och tidigare bibliotekarie vid Postmuseum,
har katalogiserat de främsta naturalhistoriska klassikerna i Leufsta-samlingen,
som idag av säkerhetsskäl är flyttade till Carolina Rediviva.
ONSDAGEN 5 DECEMBER 2018 kl.18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 30 NOVEMBER
Email: anna.lantz@ki.se – Telefon: 070 555 2736
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Global
Health in the Anthropocene? History and Planetary Health
Speaker: Professor Warwick Anderson, University of Sydney/Harvard University
It has become clear that the health of human and other animal populations is inextricably linked to the health of the planet. This concept of “Planetary health” is increasingly used in science, philanthropy, schools of public health, and public discourse. But this is not the first time that human disease has been connected to environmental degradation and climatic conditions. This talk will explore the relations of twentieth-century medical geography, disease ecology and planetary thinking to emergent planetary health. In thus mapping the incipient conceptual terrain, we need to reflect not only on histories of planetary health, but also on history in planetary health.
MONDAY NOVEMBER 19 AT 18:00
PLACE: Hagströmer Library, Haga Tingshus
Bus 57 (Sveavägen) Bus 515 (Odenplan)
Stop: Haga Södra
Lecture followed by reception
If you wish to attend, please contact us by November 14
Email: anna.lantz@ki.se
Phone: 08 524 860 12
In collaboration with: Friends of the Hagströmer Library and Karolinska Institutet
Dupuytren har gått till eftervärlden som diagnosnamn på krokiga fingrar. Han har beskrivits som en sällsynt despotisk, egensinnig, kontroversiell men nyskapande kirurg, men bakom fasaden var han hängiven sitt kall och en som verkligen månade om sina patienter, medarbetare och elever. Det finns skäl till att hans föreläsningar ibland lockade 500 åhörare. Hans Lecons orale de Clinique Chirurgicale faite à l’Hotel Dieu à Paris nedskrivna av hans medarbetare (en klassiker i fyra volymer utställd i Hagströmerbibliotekets nya utställning över Kirurgins historia) förmedlar en mycket erfaren kirurgs kunskaper med både nyfikenhet och djärvhet att pröva nya metoder. Trots arbetsbördan hade han ett spännande privatliv och umgicks i societeten med författare, kompositörer och musiker. I Balzacs författarskap figurerar han som kirurgen Docteur Desplein.
GUNNAR SVARTENGREN, specialist i handkirurgi och tidigare överläkare vid Handkirurgiska kliniken Södersjukhuset, berättar om denna fascinerande person. Som pensionär ägnar sig Gunnar förutom åt medicinhistoria, åt cykelhistoria, frihandsteckning och rodd med Beckholmsroddarna.
ONSDAGEN 10 OKTOBER 2018 kl.18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 5 oktober
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor
Till Hagströmerbibliotekets praktfullaste bokskatter hör
1500-talets örtaböcker, rikt illustrerade med träsnitt, och 1700- och
1800-talets vackra botaniska planschverk över medicinalväxter med sina
handkolorerade kopparstick och litografier.
Ett urval av dessa visades på den utställning OVE HAGELIN lade ut i Hagströmerbibliotekets praktsal när detta unika
bok- och medicinhistoriska bibliotek och bokmuseum firade 20-årsjubileum år
2017, då Posten samtidigt gav ut tre nya frimärken med motiv av medicinalväxter
ur bibliotekets samlingar.
I sitt föredrag presenterar Hagelin de böcker och planschverk han valde
ut för utställningen. Några verk kommer även visas i en mindre utställning.
Kvällen är del av ett större utställningsprojekt Herbarium, som arrangeras av Grafikens Hus och Art Lab Gnesta. Läs mer här!
ONSDAGEN 3 OKTOBER 2018 kl. 19.00 -21.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Email: anna.lantz@ki.se – Telefon: 08 5248 6012
Inträde 150 kronor
Walter Herman Ryffs stora kirurgibok, Grosz Chirurgei (1559) har på titelbladet ett av 1500-talets mest realistiska träsnitt av en ampu- tation, där patienten ben sågas av, en blodig scen, och en av de tidigaste tryckt i två färger, rött och svart. I Hagströmerbibliotekets praktsal visas 43 av de mest kända böckerna i kirurgins historia av Gersdorff (1542), Paracelsus (1566), Scultetus (1655), Ambroise Paré (1585), och Lorens Heister (1739), alla rikt illustrerade med träsnitt och kopparstick. En av de stora rariteterna är Tagliacozzis i rhinoplastik (1597) om konsten att ersätta en förlorad näsa med levande vävnad från patienten själv. Men här visas även böcker av Napoleons mästerkirurg, dedicerade till Karl XIV Johan. Här presenteras även första upplagorna av anestesins pionjärer att upphäva smärta med lustgas, eter och kloroform, grunden för den moderna kirurgin, och Amerikas första stora bidrag till medicinens historia.
Visning av OVE HAGELIN
Datum
25 september kl 18-20
24 oktober kl 18-20
22 november kl 18-20
Pris: 150 kr, anmälan: anna.lantz@ki.se 070-555 2736
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats: Haga Södra
Carl von Linnés (1707-1778) korrespondens är under utgivning på internet, The Linnaean Correspondence (LÄS MER HÄR). I föredraget behandlas förutom korrespondensens omfattning, och utbredning, även tidigare utgåvor och olika utgivningsprinciper. Därtill kommer att ges exempel på några forskningsfält där materialet kan komma till användning: förutom det renodlat botaniska, även sådant som rör naturforskningens vardagstillvaro, tidens nätverkande och karriärplanering, materiella förutsättningar för den veten- skapliga publiceringsprocessen samt om korrespondensen i sin helhet som ett forum för forskning och samarbete i 1700-talets Europa och övriga delar av världen. Några speciellt intressanta korrespondenter och deras brev till och från Linné kommer dessutom att belysas närmare.
EVA NYSTRÖM är forskningsredaktör vid utgivningen av The Linnaean Correspondence, och ingår i styrelsen för Hagströmerbibliotekets vänner.
TISDAGEN 15 maj 2018 kl. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan före 8 maj
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor, icke medlemmar 180 kronor
Brevet på bilden är från Linné till Abraham Bäck (1713-1795) och daterat den 13 November 1761. Det tillhör Hagströmerbiblioteket, MS:27:119 och har i den digitala utgåvan nr L2995. Det var inte känt när korrespondensen mellan Linne och Bäck publicerades i Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (Stockholm, 1907-1943). "Denna dyra samling af Bref vore värd at göras public, som den innehåller många hundrade bref, uti hvilka afhandlas alt märkvärdigt, som upkommit ifrån 1735 till hans död" (Ur Vita Caroli Linnaei, III).
1500-talsmänniskan var inte lika bortskämd som vi är idag med att betrakta bilder, så renässansens stora världsbeskrivningar och böcker om naturens rikedomar var rikt illustrerade, sålde bra och utkom i många upplagor. Bilder av djur, växter, främmande folkslag, och även monster var populära och kom att kopieras i mängder av böcker lång tid framöver. En bestseller blev Sebastian Münsters Cosmographia, 1544, som under de närmaste hundra åren utkom i över 25 upplagor med över 1500 fantasieggande träsnitt där flera också visade exotiska djur, monster och fabelväsen. Ovanligt är att några av dessa motiv, tillsammans med bilder från andra vetenskapliga verk, också återkommer på kyrkbänkarna och andra inventarier i några av de medeltida kyrkorna på Gotland, direkt kopierade från böckerna. Varför har man målat dessa motiv i luthersk-evangeliska kyrkor, vars bildkonst hade ett tydligt religiöst syfte utformat av Luther själv?
ANNA LANTZ arbetar på Hagströmerbiblioteket sedan 2009 och har skrivit en masteruppsats i konstvetenskap om bilderna i de gotländska kyrkorna under efterreformatorisk tid ca 1660-1710.
ONSDAGEN 25 april 2018 kl. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan före 19 april
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor, icke medlemmar 180 kronor.
TEHANDEL OCH TESURROGAT PÅ 1700-TALET
Under 1700-talet var handeln med kinesiskt te big business; Svenska ostindiska kompaniet importerade tusentals ton med te, det mesta återexporterades för att sedan smugglas till Storbritannien. Samtidigt sökte svenska naturalhistoriker med Linné i spetsen med ljus och lykta över surrogat till de kinesiska bladen. Föredraget handlar om hur dessa historier hänger ihop, hur handel, konsumtion och smak för nya varor ledde till ett utforskande av den inhemska naturen.
HANNA HODACS är docent i historia vid högskolan i Dalarna. 2016 kom hon ut med en bok om den skandinaviska ostindiska handeln med Kina (Silk and tea in the North. Scandinavian Trade and the Market for Asian Goods in Eighteenth-Century Europe, Palgrave 2016). Hodacs har också ägnat sig åt att forska om svensk naturalhistoria, senast i den nyss utkomna boken Linnaeus, natural history and circulation of knowledge, red. Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg och Stéphane Van Damme (Oxford University Studies in the Enlightenment, 2018).
ONSDAGEN 21 MARS 2018 kl. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan före 15 mars
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor, icke medlemmar 180 kronor
LITHOGRAPHIÆ WIRCEBURGENSIS, 1726
Inom paleontologins historia intar Johann Bartholomaeus Adam Beringer (c. 1667–1738) en mindre hedervärd plats. Hans berömda bok om fossil har gått till historien av andra skäl än dess vetenskapliga tillförlitlighet. Den lärde professor Beringer, respekterad läkare, professor i medicin och furstbiskopens i Würzburg livmedikus, hade på gamla dagar börjat anlägga ett naturaliekabinett. Han fascinerades särskilt av föremål uppgrävda ur jorden och det var hans studier och undersökningar av vissa högst märkvärdiga stenar, som inom kort skulle utvecklas till en katastrof och göra hans namn vida berömt. VÄLKOMMEN!
OVE HAGELIN är hedersdoktor vid Karolinska Institutet och skaparen av Hagströmerbiblioteket.
ONSDAGEN 28 FEBRUARI KL. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan före 22 februari
Email: gertie.johansson@ki.se – Telefon: 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor Icke medlemmar 180 kronor.
THE VESALIUS CENSUS
The Politics of Reading in Early (and not so Early) Modern Europe.
This talk traces the reception history of Andreas Vesalius´De humani corporis fabrica, the first illustrated atlas of anatomy. It relies on the recently completed census of the Fabrica, which has documented the surviving copies of the 1543 and 1555 editions of the work. It shows how political and economic considerations have shaped how copies of this impressive and expensive volume traveled within Europe and beyond in the past five hundred years, and how readers responded to the text and the illustrations. I argue that, in the sixteenth and seventeenth centuries, the Fabrica served as a political tool for understanding and regulating gender relations. An analysis of the annotations reveals that the Fabrica was read for what it said about sexual difference and the secrets of generation.
DANIEL MARGÓCSY, University Lecturer, Department of History and Philosophy of Science, University of Cambridge.
ONSDAGEN 6 DECEMBER 2017 KL. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan före 30 november
Email: gertie.johansson@ki.se Telefon 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor
Icke medlemmar 180 kronor
Some manuscripts endure the centuries, and some do not. Medical manuscripts seem to have had relatively short lifespans, perhaps through constant use and perhaps through replacement when new discoveries emerged. Thus, they are frequently found as small fragments, reused in the bindings of other books as cheap form of recycled material. This lecture will look at a number of new discoveries of such fragments from both the Hagströmer Library and a number of private libraries in Sweden and Europe.
Dr. TIMOTHY BOLTON is an honorary fellow of both Cardiff University and Aberdeen University. After finishing his PhD in Cambridge, he spent seven years at Sotheby´s as their expert in medieval manuscripts. In 2012, he became an independent manuscript consultant, and now divides his time between a role as Head of Manuscripts at Bloomsbury Auctions in London and in advising a number of private clients. He has catalogued for sale by auction nearly 1400 manuscripts to date, in Latin and almost every European vernacular language including Anglo-Saxon (three times), Welsh, and Czech, as well as an array of languages from the Christian Orient, such as Hebrew, Greek, Armenian, Samaritan, Syriac, and Coptic. In addition, he is the author of a monograph on medieval history which appeared in 2009, and has published a number of scholarly articles on medieval manuscripts and aspects of eleventh-century history.
TISDAGEN 14 NOVEMBER 2017 Kl. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan före 9 november,
Email: gertie.johansson@ki.se Telefon 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor
Icke medlemmar 180 kronor.
ORMAR I BIBLIOTEK, MUSEUM OCH SAVANN
I den viktiga 10:e upplagan av Systema Naturae 1758 skriver Carl von Linné på latin i inledningen till kapitlet över ormar, reptiler och amfibier: Dessa mest vedervärdiga djur utmärks av hjärta med en kammare, godtyckliga lungor och en delad penis. De flesta amfibier är sträva, med en kall kropp, har en kuslig färg, broskaktigt skelett, smutsig hud, bistert anlete, en meditativ blick, en vämjelig lukt, ett hest läte, en unken livsmiljö och ett hemskt gift. Deras Skapare har således inte gjort mycket för deras förkovran.
Kvällens föreläsare kommer att reda ut Linnés syn på ormarna som det uppenbarar sig ur hans resor och författarskap. Vi kommer även att få följa med på resor i Afrika på fångster av högst levande ormar men också till de förnämsta antikvariaten i världen på jakt efter de mest rara böckerna i herpetologi.
RICHARD WAHLGREN är Vänföreningens kassaförvaltare sedan 2014 och ordförande i International Society for the History and Bibliography of Herpetology. Han har sysslat med ormar sedan ungdomstiden och bodde i Afrika och arabvärlden i åtta år efter sin examen vid Lunds universitet 1973. Han har ett av de största privata biblioteken med främst äldre litteratur i herpetologi och har regelbundet bidragit med artiklar i ämnet i bl.a. tidskriften Bibliotheca Herpetologica.
TISDAGEN 17 OKTOBER 2017 Kl. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen), Buss 515 (Odenplan) Hållplats Haga Södra
Anmälan före 13 oktober,
Email: gertie.johansson@ki.se Telefon 08 5248 65 48
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kronor
Icke medlemmar 180 kronor
Utgivning av frimärkshäftet Medicinalväxter.
Originalillustrationerna till frimärkena är hämtade från Hagströmerbiblioteket, som firar 20 år i år.
I samband med att frimärkshäftet släpps på Postmuseum den 24 augusti ger Hjalmar Fors, docent i idéhistoria och förste bibliotekarie på Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet, en historisk överblick över läkeväxters kulturella, ekonomiska och medicinska betydelse från antiken till våra dagar. Läkeväxter har alltid varit en del av medicinen, men de har också haft en mycket stor kulturell och ekonomisk betydelse. Under tidig medeltid ansågs de bästa, mest sällsynta och dyrbara läkeväxterna och kryddorna komma från det Jordiska Paradiset- vilket man menade låg någonstans i närheten av Indien. På 1500-talet var storskalig import till Europa i full gång. Drakblod (en kåda) från Sydostasien, chinchonabark från Sydamerika och medicinsk rabarberrot från Kina tävlade på apotekshyllorna med mer vardagliga växtdelar, som kamomillblomma och malörtsblad. Linnés systematik förbättrade ordningen både på apotekshyllorna och i botaniken i allmänhet, men vad som fungerar bäst medicinskt tvistar man om ännu i vår egen tid.
Program
Kl. 11.15 föredrag med Hjalmar Fors, docent och förste bibliotekarie på Hagströmerbiblioteket.
Kl. 12.00 – 13.30 signerar formgivarna Eva Wilsson och Gustav Mårtensson frimärken och frimärksprodukter. Du kan även få de unika förstadagsstämplarna på brev, vykort och frimärken.
Stämpling och fri entré, samt kaffe och kaka.
För uppdaterad information följ länken: postmuseum
WILLIAM HARVEY - en medicinsk revolutionär.
William Harvey kan fogas till skaran av lysande vetenskapsmän, som sedan 1500- och 1600-talet kom att revolutionera naturveten- skapen genom att inte förlita sig enbart på rena spekulationer, utan inhämtade ny kunskap genom faktiska observationer, som är experimentellt verifierbara. Harveys upptäckt om hjärtat och blodomloppet anses lika betydelsefull som Isaac Newtons lära om gravitationen eller Charles Darwins om evolutionen.
KENNETH PEHRSSON är docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och tidigare överläkare vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset fram till sin pensionering. Vid sidan av sin medicinska verksamhet har han varit och är djupt intresserad av idé- och lärdomshistoria och medicinhistoria i synnerhet.
ONSDAGEN 17 MAJ KL. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 10 maj
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08- 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr
Icke medlemmar 180 kr
Nuisance or Necessity? Historical Perspectives on the ‘Informed’ Patient
Speaker: Nancy Tomes, Distinguished Professor, State University of New York, Stony Brook
To what extent should patients be actively engaged and involved in medical decision making? Drawing from her award-winning book, Remaking the American Patient: How Madison Avenue and Modern Medicine Turned Patients into Consumers, Tomes will put current debates into historical perspective, and reflect on the prospects for digital forms of patient engagement.
MONDAY MAY 29 2017 18.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Bus 57 (Sveavägen) Bus 515 (Odenplan)
Stop: Haga Södra
Lecture followed by reception
If you wish to attend, please contact us by May 24
Email: anna.lantz@ki.se
Phone: 08 524 860 12
MÄRKLIGA MEDICINHISTORISKA MUSEER.
KERSTIN HULTER ÅSBERG, läkare och medicinhistoriker, har sedan 1990-talet besökt märkliga medicinhistoriska museer i Europa. Med henne som guide skall vi denna kväll besöka Paul Stradins-museet i Riga, 1400-talets Hôtel-Dieu i Beaune, Medicinska fakulteten i Paris, Vatikanmuseet i Rom, några av Londons 16 medicinhistoriska museer, Lepramuseet i St Jörgens Hospital i Bergen och Vrolik-museet i Amsterdam. Välkommen!
ONSDAGEN 26 APRIL 2017 KL 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 21 april
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08- 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr
Icke medlemmar 180 kr
BISKOP PEDER WINSTRUP - renässansmänniska och en av Europas bäst bevarade mumier.
Biskop Peder Winstrups långa och händelserika liv skedde i skuggan av två kämpande stormakter; Sverige och Danmark. Hans karriär var omfattande; han var teolog, poet, professor i fysik, arkitekt, fornforskare, boktryckare, papperstillverkare, kunglig hovpredikant, biskop och initiativtagare till Lunds universitet. Undersökningen av Peder Winstrups kista och välbevarade mumie avslöjar många detaljer om hälsa, levnadsvillkor, kläd- och begravningsskick under 1600-talet.
PER KARSTEN är fil. dr i arkeologi och chef på Historiska museet vid Lunds universitet. När han 2015 visade upp den välbevarade mumien på Historiska museet kom 3500 besökare - under en och samma dag - och världens blickar riktades mot Lund. För att ha initierat räddandet av kvarlevorna från 1600-talsbiskopen och gjort dessa tillgängliga för såväl forskning som för allmän beskådan tilldelades han nyligen utmärkelsen "Årets Lundensare".
ONSDAGEN 15 MARS 2017 KL. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 10 mars
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08- 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 130 kr
Icke medlemmar 180 kr
Foto: Gunnar Menander & Per Karsten
Peter Forsskål (1732–1763) var en av Linnés mer
egensinniga och mångfacetterade lärjungar. Han disputerade i
filosofi i Göttingen, blev docent i ekonomi i Uppsala, studerade
naturalhistoria för Linné, lärde sig flytande arabiska och hebreiska. Hans liv ändades
i dagens Jemen under en forskningsexpedition bekostad av den danske kungen. I
dag är han mest känd som författare till Tankar om borgerliga
friheten, ett liberalt manifest med plädering för stärkta
civila rättigheter som han smusslade genom censuren. Som förkämpe för
yttrandefrihet bidrog Forsskål till att bana väg för den första svenska
tryckfrihetsförordningen som i år firar 250 år.
JONAS NORDIN, docent i historia, Kungliga biblioteket, berättar om ett
kort men rikt och fascinerande levnadsöde.
TISDAGEN 15 NOVEMBER 2016 KL. 18.00
HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET HAGA TINGSHUS
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 10 november
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 100 kr
Icke medlemmar 150 kr
HIERONYMUS BRUNSCHWIG
Liber arte Distillandi de Compositis. Strassburg, [Johann Grüninger], 1512.
Bokvänner och boksamlare håller nog med mig om att det mest tillfredställande med att bygga upp specialsamlingar, i detta fall Hagströmerbiblioteket, är att få komplettera dessa med rara och åtråvärda böcker. Ett av HAGSTRÖMERBIBLIOTEKETS VÄNNERS främsta syften är att stötta Hagströmerbiblioteket med bokinköp. Vid senaste årsmötet gav jag ett litet smakprov på de senaste nyförvärven inköpta av vänföreningen att deponeras på Hagströmerbiblioteket och lovade att återkomma med att presentera en kavalkad av intressanta, ovanliga och rara nyförvärv, som under årens lopp bidragit till att berika samlingarna. OVE HAGELIN.
VÄLKOMMEN!
MÅNDAGEN 16 MAJ 2016 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 12 maj
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr för medlemmar, 150 kr för icke medlemmar (vi tar kort)
Moderna Museet are at present showing an exhibition called Life Itself (Livet självt) which tackles the not so small issue of the meaning of life itself, as it were, … Or rather how different artists have tried to approach this question since the earliest years of the 20th century. It is not my place to judge how well the various well-known and not-so-well-known creative “expressionists” have succeeded. However, one of the exhibits, a plate from Ernst Haeckel’s Kunstformen der Natur (Art Forms in Nature), is on loan from the Hagströmer Library. Ernst Haeckel (1834-1919) was one of the most prominent scientific and scholarly personalities in the 19th century and well into the 20th and he made contributions to several disciplines; zoology, comparative anatomy, embryology, philosophy etc, etc. Some of his views and conclusions are quite obsolete today as for example his work concerning human races. Kunstformen der Natur (Leipzig & Wien, Bibliographisches Institut, 1899–1904) consists of 100 colour and black-and-white plates and the imagery is striking. Every plate has depictions of several organisms and the symmetry of the arrangements is immediately obvious. It has been said that this reflects Haeckel’s world view.
Further images from the work and additional information can be found if you enter “Haeckel” in the search field of Bibliotheca Systema Naturae.
Dan Jibréus
The Science of Human Perfection
Professor Nathaniel Comfort, Johns Hopkins University.
Drawing on his book The Science of Human Perfection, professor Comfort traces the history of the promises of medical genetics and of the medical dimension of eugenics. He also considers social and ethical issues that cast troublesome shadows over these fields, and puts CRISPR/Cas9 into historical context.
WEDNESDAY MAY 11 2016 17.00
Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus
Bus 57 (Sveavägen) Bus 515 (Odenplan)
Stop: Haga Södra
Lecture followed by reception
If you wish to attend, please contact us by May 9:
Email: anna.lantz@ki.se
Phone: 08 5248 6012
CARDANO var ett sällsynt mångbegåvat universalgeni med en osannolikt hög produktivitet inom ett flertal områden. Han var en av sin tids mest berömda läkare i Europa och räknas som nummer två efter Vesalius, men har gått till historien främst som matematiker och uppfinnare. Astronomen Kopernikus, anatomen Vesalius och matematikern Cardano var de tre pionjärerna som öppnade dörrarna mellan medeltiden och den moderna tiden. En rikt illustrerad exposé om Cardanos ytterst dramatiska och fascinerande liv ges i denna föreläsning av: STEN FRIBERG, Docent vid Karolinska Institutet, f.d. överläkare vid Onkologiska Kliniken (Radiumhemmet) vid Karolinska Sjukhuset.
VÄLKOMMEN!
TORSDAGEN 7 APRIL 2016 kl. 18.00
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 1 april
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 100 kr (vi tar kort)
Icke medlemmar 150 kr
Christofer Carlander, en av sin tids mest framstående svenska läkare, var även en av landets största boksamlare av medicinska böcker, vars samling idag utgör en av grundstenarna i Hagströmerbiblioteket. Efter 20 års mycket omfattande praktik och erfarenhet som familje- och förlossningsläkare i Göteborg, där han behandlade 6000 patienter, upp till 60-70 om dagen, flyttade Carlander år 1814 till Stockholm där han blev assessor i Sundhetskollegium. Carlander hade den för dåtiden märkliga vanan att dokumentera sitt arbete i patientjournaler.
GUDRUN NYBERG, Professor vid Sahlgrenska akademin, har varit verksam vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg, och är författare till två böcker om Carlander. Hon har ägnat mycket tid åt att läsa Carlanders 6000 längre och kortare patientjournaler, förda på sammanlagt 2214 sidor i folioformat, vilket möjliggjort inblickar både i den mest avancerade läkekonst som praktiserades kring sekelskiftet 1800 och i patienternas levnadsförhållanden i vid bemärkelse.
VÄLKOMMEN!
TORSDAGEN 10 MARS 2016 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 3 mars
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Medlemmar inträde 100 kr (vi tar kort)
Icke medlemmar 150 kr
Japan var på 1700-talet stängt för européer med undantag för det holländska ostindiska kompaniet. Dit kom år 1775 Linnélärjungen
Carl Peter Thunberg, med uppdrag att sända levande träd och buskar till mäktiga patroner i Amsterdam. Instängd på den lilla handelsstationen Deshima utanför Nagasaki lyckades Thunberg upprätta ett system av utbyten med japanska tolkar och samla växter, mynt, kartor, böcker m.m., som resulterade i en Flora Japonica samt en reseskildring från det svårtillgängliga riket.
MARIE-CHRISTINE SKUNCKE, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till boken Carl Peter Thunberg, Botanist and Physician: Career-Building across the Oceans in the Eighteenth Century, berättar om Thunbergs vistelse i Japan och dess betydelse i både Japan och Europa.
VÄLKOMMEN!
ONSDAGEN 2 DECEMBER 2015 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan)
Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 25 november
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
I föredraget skildras några av de viktigaste av de upplevelser och erfarenheter i Charles Darwins liv som bidrog till framväxten av
de banbrytande idéer som för alltid skulle förändra vår syn på livet på jorden. Idag som alltid är det darwinska mekanismer som leder
till olika livsformers fortgående anpassningar till vår nya sköna värld. Och givetvis är även Skapelsens Krona en originell produkt av naturligt urval . . .
STAFFAN ULFSTRAND (född 1933) studerade biologi vid Lunds universitet och disputerade år 1968 på en avhandling om insektslivet i Vindelälven. År 1978 blev han professor vid Uppsala universitet och är emeritus sedan år 1998. Hans huvudintresse är evolutions- och beteendeekologi, bland annat frågor om hur ändrade omvärldsbetingelser kan leda till adaptiva förändringar i livsformernas levnadssätt. År 1958 deltog han i en Oxford University-expedition till Tanganyika/Tanzania, vilket grundlade ett livslångt intresse för Afrika och dess fauna. Bland hans populärvetenskapliga böcker kan nämnas Darwins idé - den bästa idé någon någonsin haft och hur den fungerar idag, 2008 och Fågelgrannar (tillsammans med Sven-Olof Ahlgren), 2015.
VÄLKOMMEN!
TISDAGEN 17 NOVEMBER 2015 kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan), Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 12 november
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
Mordet på Gustaf III i mars 1792 tillhör de mer omskrivna händelserna i svensk historia, men är ännu till väsentliga delar ouppklarat. Man vet visserligen vem som höll i pistolen, men vilka de egentliga krafterna var som dirigerade skytten, och varför kungen över huvud taget mördades höljs fortfarande av historiens dunkel. Kirurgen Anders Johan Hagström[er] var en av de läkare som kallades till operahuset i den kalla vinternatten för att undersöka skottskadan. Hans skildring av kungens tillstånd och av hanteringen av såret förvaras idag på det bibliotek som bär Hagströmers namn, och är unikt i sitt slag.
CHRISTOPHER O’REGAN, författare och historiker, rätar ut några frågetecken och ger röst åt Hagström[er] och andra ögonvittnen till Gustaf III:s sista tid i livet. VÄLKOMMEN!
TISDAGEN 13 OKTOBER 2015 kl. 18:00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Buss 57 (Sveavägen) Buss 515 (Odenplan), Hållplats: Haga Södra
Anmälan före 7 oktober
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
Tulipae Hortorum torde vara den största
blomsterboken i formatet dubbel elefantfolio, drygt 100 x 75 cm, bunden i
praktband, som det tog den världsberömda bokbinderskan Tini Mura 600 timmar att
färdigställa. Jonathan Singer är utbildad kirurg, som på äldre dagar började
fotografera tulpaner i unik stil som påminner om målningar från 1600-talet, då
tulipomanin drabbade Holland. Boken framställd i endast ett exemplar är dedikerad till Carl von Linné och
skänktes till Sverige och Vetenskapsakademien 2009. Enligt Dr. Kress, intendent
vid National Museum of Natural History, Smithsonian Institute i Washington
D.C., är den en gengåva för att Hagströmerbiblioteket där under några dagar
jubileumsåret 2007 ställde ut Linnés eget exemplar av första upplagan av Systema
Naturae. Jonathan Singer tilldelades 2008 the Hasselblad Laureate Award "for his
unique work with extremely rare flowers and plants" och erhöll 2009 av
Vetenskapsakademien Carl von Linnés silvermedalj.
PER CULLHED, 1:e konservator vid Carolina Rediviva, berättar om bandet och tulpandekorens bokbandshistoria och OVE HAGELIN, Hagströmerbiblioteket, om tulpanens kulturhistoria.
VÄLKOMMEN!
ONSDAGEN 20 maj kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Anmälan före 15 maj
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6828
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
För 101 år sedan dog den sista vandringsduvan, en fågelart, som i mitten av 1800-talet var den vanligaste i Nordamerika. Man uppskattar att åtminstone 130 fågelarter dött ut eller utrotats sedan 1500-talet. En av dessa var vandringsduvan, en stor och vacker fågel, som var den vanligaste i Nordamerika. I mitten av 1800-talet räknade man dess antal i miljarder, lika många som andra fågelarter i Nordamerika sammanräknade. När den sista vandringsduvan dött i Cincinnati Zoo bäddades hon in i 150 kg is och skickades till the Smithsonian Institution i Washington. Där står hon nu uppstoppad och på en skylt kan man läsa: Martha, last of her species, died at 1 p.m. 1 September 1914, age 29. VARMT VÄLKOMNA!
ANDERS ALVESTRAND, prof. em. Karolinska Institutet, berättar om den snabba och tragiska flykten mot utrotning och om planerna att med genteknikens hjälp återuppliva arten.
ONSDAGEN 22 APRIL kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Anmälan före 18 April
Email: dan.jibreus@ki.se
Telefon: 08 5248 6828
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
VARMT VÄLKOMNA TILL ÅRETS FÖRSTA FÖREDRAG!
År 1676 drabbades
Sverige av en stor fartygskatastrof när regalskeppet Kronan kantrade,
exploderade och sjönk utanför Ölands kust. Skeppet var mer än en och en halv
gång så stor som Vasa och, till skillnad från Vasa, fullt utrustad och
engagerat i krig mot Danmark. Över 800 man blev kvar ombord och tusentals
föremål följde dem ner i havsdjupet.
År 1980 hittades vraket av fartyget på 26 meters djup i havet utanför Hulterstad på Öland, och sommaren 2002 upptäcktes en i stort sett komplett medicinkista. Kistan är unik ur läkemedelshistorisk synpunkt och levandegör dåtidens krämpor och åkommor och de kurer som tillämpades.
Om detta berättar BJÖRN LINDEKE, prof. em. f.d. VD på Apotekarsocieteten och BO OHLSON, apotekare.
ONSDAGEN 18 MARS kl. 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
Anmälan före den 13 mars
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08- 5248 6548
Hösten 2014 års föreläsningar för Hagströmerbibliotekets Vänner vill uppmärksamma naturalie- och boksamlarna, vars samlingar idag utgör omistliga vetenskapliga och kulturhistoriska värden. Fåglars fjädrar stöter man ofta på i naturen och de talar om att en specifik art befunnit sig på platsen. Inte ens ornitologer och konservatorer är alltid säkra på vilken art fjädern man hittat är ifrån, men det vet Staffan Reinius, pensionerad läkare och en av Hagströmerbibliotekets flitigaste besökare, som avslutar höstens föreläsningar. Staffan visar och berättar om sin makalösa samling av fågelfjädrar, som han påbörjade redan som åttaåring och som idag torde vara landets största i privat ägo. Att samla, ordna och visa fågelfjädrar är en utmaning och samtidigt en skönhetsupplevelse.
VÄLKOMMEN TORSDAGEN 4 DECEMBER
KLOCKAN 18.00
Anmälan före 1 december
Email: gertie.johansson@ki.se
Telefon: 08 5248 6548
Förfriskningar serveras
100 kr kontant
VÄLKOMMEN TILL HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET
TORSDAGEN 13 NOVEMBER 2014 Kl. 18.00
Gotlänningen och läkaren Herman Nicolai Grim var en av 1600-talssveriges mest vittberesta män. Som skeppskirurg anställd av Holländska Ostindiska Kompaniet och läkare i Holländska Ostindien skaffade han sig en unik förstahandskunskap om icke-europeisk medicin. Exotiska läkemedel spelade en central roll i 1600-talets läkekonst, och hade en given plats även i de enklaste apoteken. Grim hade sett var dessa dyra och uppskattade substanser växte, och menade sig veta hur de användes på de platser de kom ifrån. Hans första bok trycktes i Batavia på Java av Batavias förste boktryckare.
HJALMAR FORS, docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet kommer i sitt föredrag att berätta om Grim och ge en inblick i hur "det exotiska" användes och uppfattades av läkare och patienter i Europa.
För anmälan email: hagstromer@ki.se telefon:08 5248 6828
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
FÖRELÄSNING PÅ HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET 29 OKTOBER 2014 Kl. 18.00
Anmälan före 27 oktober till Gertie Johansson, telefon 08 5248 6548 eller gertie.johansson@ki.se
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
Höstens föreläsningsserie vill uppmärksamma samlarna och deras samlingar. Samlarna äger kunskapen, intresset och söker målmedvetet med stort tålamod och uppoffringar och världsomspännande kontakter med andra samlare att berika sina samlingar, vilka ofta kan representera omistliga vetenskapliga och kulturhistoriska värden. Utan samlare hade inte forskarna något att forska i.
TORLEIF INGELÖG, tidigare chef för Artdatabanken, har i den nyligen utkomna boken Skatter i vårtt och torrt – Biologiska samlingar i Sverige, beskrivit deras tillkomst från 1600-talet och fram till idag, deras spännande historia, liksom innehåll och viktigare samlare. En del föremål är särskilt unika, häpnadsväckande, vackra eller viktiga, t.ex. genom att ha fört vetenskapen framåt. Författaren kallar sådana föremål för juveler och presenterar några av dem i sin föreläsning med bildvisning.
Samtidigt visar Hagströmerbiblioteket böcker och planschverk av några kända samlare, bl.a. Carl von Linné och Charles de Geer, Anders Sparrman, Erik Acharius, m.fl.
Läkande bad för kropp och själ
Anna Lantz
Redan under antiken fanns en utvecklad badkultur hos både greker och romare. Sedan dess har badandet varit en del av läkekonsten i Europa, även om synen på vattnets hälsobringande inverkan varierat genom tiderna.
Varmt välkomna! Biblioteket bjuder på lunchsmörgås.
27 oktober kl 12.00 Univ. biblioteket i Huddinge
3 november kl 12.00 Univ. biblioteket i Solna
Hagströmerbibliotekets föreläsningsserie för hösten 2014 vill uppmärksamma samlarna och deras samlingar och inleddes den 8 oktober då Helena Backman, berättade om Bergianska Biblioteket. Peter Jonas och Bengt Bergius byggde under 1700-talet upp en rik samling med böcker från 1400-talet och framåt, till största delen bestående av botanik, reseskildringar och naturvetenskap av sin tids mest framstående vetenskapsmän, men även tryck och handskrifter inom en mängd andra ämnen. Efter bröderna Bergius bortgång donerades deras boksamling bestående av ca 10.000 volymer till Kungl. Svenska Vetenskapsakademin, idag deponerad på Stockholms Universitetsbibliotek, för vars specialsamlingar Helena Backman ansvarar. Helena gav en strålade beskrivning och visade bilder av några av rariteterna i Bergianska Biblioteket, framför allt botaniska praktverk.
Medicinalväxter - örtaböcker i ord och bild
Välkommen till vernissage måndagen den 15 september kl. 12.00
Utställningen pågår 15 september 2014 - 17 april 2015 på Universitetsbiblioteket i Huddinge.
Till utställningen ges två lunchföreläsningar:
Måndag 29 september kl. 12.00 i Solna
Måndag 6 oktober kl. 12.00 i Huddinge
Föreläsare: Anna Lantz
Biblioteket bjuder på lunchsmörgås
Känn dig själv! Vaxmodeller i anatomiska museer och populära vaxkabinett
Eva Åhrén
I det naturhistoriska museet La Specola i Florens vilar den pärlprydda anatomiska Venus på sidenkuddar, omgiven av hudlösa mansfigurer i naturlig storlek med prydliga peruker. Eva Åhrén, chef för den nya Enheten för medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet, tar oss med på en resa från vaxkabinett i upplysningstidens Italien till Lützes vaxmuseum i det tidiga 1900-talets Stockholm, där anatomiska modeller var både populärvetenskap och kittlande marknadsnöje.
TISDAGEN 29 APRIL 2014
Klockan 18.00
Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus
Förfriskningar serveras
Inträde 100 kr kontant
o.s.a. före den 25 april
gertie.johansson@ki.se
08- 5248 6548